Etikettarkiv: Via Appia

Gravmonumentet ”Le carceri vecchie” utanför det antika Capua

Gravmonumentet "Le carceri vecchie" utanför det antika Capua. Foto: Google Maps Street View.

Gravmonumentet ”Le carceri vecchie” utanför det antika Capua. Foto: Google Maps Street View.

Via Appia var en av romarrrikets viktigaste vägar. Vägen går igenom det antika Capua, en av rikets viktigaste städer. Så det är inte så konstigt att intressanta arkeologiska lämningar finns uppradade utmed vägrenen intill Santa Maria Capua Vetere: det antika Capua. Här finns, bland annat, två gravmonument: ”La conocchia” och ”Le carceri vecchie”. Läs mer

Gravmonumentet ”La conocchia” utanför det antika Capua

Gravmonumentet "La conocchia" ligger vid Via Appia, utanför det antika Capua. Foto: Tristanoeilcane, Wikimedia Commons.

Gravmonumentet ”La conocchia” ligger vid Via Appia, utanför det antika Capua. Foto: Tristanoeilcane, Wikimedia Commons.

Utmed de stora romerska vägarna hittar man ofta gravmonument, som kantade vägrenen utanför stadsmurarna. Utanför det antika Capua finns två sådana gravmonument bevarade, båda uppförda under 100-talet e.Kr. Det ena, som beskrivs här, kallas ”La conocchia”, det andra ”Le carceri vecchie”.

”La conocchia” har en fyrkantig grundform, med ett cylindriskt torn i mitten. Av fasadens marmorbeklädnad finns idag ingenting kvar. Men av monumentets sirliga former, halvkolonner och dess nischer för skulpturer kan vi sluta oss till att detta ursprungligen var ett imponerande gravmonument. Av allt att döma tillhörde graven en förmögen familj från det antika Capua eller däromkring. Läs mer

Hadrianus båge i det antika Capua

Triumfbågen i det antika Capua byggdes troligen under kejsar Hadrianus regeringstid. Foto: Nicola D'Orta, Wikimedia Commons

Triumfbågen i det antika Capua byggdes troligen under kejsar Hadrianus regeringstid. Foto: Nicola D’Orta, Wikimedia Commons

I det antika Capua – inte långt ifrån Anfiteatro Campano – löper Via Appia igenom en triumfbåge. Troligen byggdes monumentet under kejsar Hadrianus regeringtid, 117-138 e.Kr. Bågen kallas därför ofta Hadrianus båge, men även Arco Felice. Tyvär är den inte så väbevarad – så gott som all den marmor som ursprungligen täckte bågens fasad är borta. Men skadorna är mer omfattande ändå: triumfbågen hade ursprungligen tre valv. Av dessa är bara det södra bevarat. Det centrala valvet har rasat, medan det norra nästan är helt borta – av det återstår bara fundamentet, som idag ligger inne i en privat gård. Läs mer