I Ponti Rossi

De röda broarna i Neapel

Ponti Rossi - de röda broarna - utgör resterna efter den romerska Serinoakvedukten, som försåg städerna kring Neapelbukten med färskvatten. Foto: Baku, Wikimedia Commons.

I romersk tid försågs Neapel och många andra städer utmed Neapelbukten med vatten från Serinoakvedukten. Det finns dock inte så många synliga rester av denna akvedukt. För den svenske Neapelresenären är stadsdelen Capodichino kanske mest känd för att det är här Neapels internationella flygplats finns. Men här finns också en del av Serinoakvedukten bevarad – den löper här ännu en kort sträcka ovan mark. Som ett par röda broar sträcker sig valvbågarna över en vältrafikerad gata.

I Neapels mer centrala delar löper Serinoakvedukten till stor del under mark, vilket delvis har lett till att akvedukten inte fått så stor uppmärksamhet. Men även dessa underjordiska sträckningar är ett imponerande exempel på romersk ingenjörskonst. För dagens besökare kan akveduktens underjordiska delar upplevas vid tunnelsystemet Napoli Sotterranea.

Serinoakvedukten, under antiken Aqua Augusta, byggdes förmodligen i Augusteisk tid, runt 30-20 f.Kr., även om en tidigare datering runt 80 f.Kr. ofta diskuterats. Källan, Fons Augusteus, ligger nära orten Santa Lucia di Serino, i bergen öster om Vesuvius: därav det moderna namnet Serinoakvedukten.

Serinoakveduktens ungefärliga sträckning utmed Neapelbukten. Illustration: Julia Habetzeder

Innan den når Misenum förgrenar sig Serinoakveduktens huvudledning till orterna utmed Neapelbukten: Nola, Pompeji, Neapel, Pozzuoli, Kyme, Baia och förmodligen till Herculaneum också. Akvedukten löper sammanlagt över 140 km – det handlar således om ett av de större akveduktsystemen i den romerska världen.

På sin väg passerar akvedukten genom de stora romerska tunnelbyggena i det kuperade landskapet. Crypta Neapolitana leder vattnet västerut, från Neapel mot Misenum. Genom Grotta di Seiano förs vattnet till Villa Pausilypon (denna sträckning är inte inritad på illustrationen ovan), och genom Grotta di Cocceio till Kyme.


Visa Neapelbukten.se på en större karta

Lästips

Serinoakvedukten och Ponti Rossi nämns i förbigående i Umberto Pappalardos The Gulf of Naples. Archaeology and History of an Ancient Land (Verona: Arsenale Editrice 2006), 45 & 55-56. Lite mer utförlig information finns i Paolo Amalfitanos I Campi Flegrei. Un itinerario archeologico (Venedig: Marsilio Editori 1990), 42. Inläggets text är delvis hämtad från vårt temanummer av Medusa.