Augustus villa i Somma Vesuviana

I jämförelse med den totala förstörelsen på Vesuvius sydöstra sida efter utbrottet år 79 e.Kr., då Herculaneum, Stabiae och Pompeji fullständigt ödelades och städerna övergavs för alltid, är de arkeologiska lämningarna på Vesuvius nordöstra sida en påminnelse om att livet runt vulkanen inte upphörde i och med utbrottet 79 e.Kr. På Vesuvius norra sida finns två spektakulära arkeologiska lämningar som fått mycket lite uppmärksamhet: en badanläggning i Pollena Trocchia och en storslagen villa i Somma Vesuviana.


Visa Neapelbukten.se på en större karta

Augustus villa och Kristi tårar

Ruinerna efter en gigantisk villa i kommunen Somma Vesuviana upptäcktes på 1930-talet och grävdes ut av Matteo Della Corte, som är mest känd för att ha arbetat i Pompeji och Herculaneum. Della Corte tolkade resterna som en kejserlig villa som förstörts i en lerflod, en lahar, under utbrottet 79 e.Kr. Sedan 2001 har Tokyo universitet grävt ut villan.

En vy över de imponerande lämningarna efter Augustus villa i Somma Vesuviana, strax norr om Vesuvius krater. Foto: Sergioizzo, genom Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0).

Idag har de utvidgade utgrävningarna visat att byggnaden, på grund sin placering norr om Vesuvius, förvisso skadades allvarligt under utbrottet 79 e.Kr., men att den inte övergavs. Villan byggdes ut och var i funktion fram till utbrottet 472 e.Kr., då den övergavs för att senare begravas totalt i utbrottet 505 eller 512 e.Kr.

Kanske hade Della Cortes fokus på Pompeji och Herculaneum en betydelse för hur han tolkade villans förstörelse, men å andra sidan har kunskapen om vad som hände under 79 års utbrott ökat dramatiskt de sista årtiondena. Kartläggningen av Vesuvius utbrott har sedan 1900-talets slut gett en helt ny bild av hur landskapet och bebyggelsen runt vulkanen har påverkats av olika utbrott.

De delar av villan som har kommit i dagen i Somma Vesuviana är av gigantiska dimensioner. Här finns t.ex. en polygonal absid med marmorpelare och nischer för statyer, bevarade till en höjd av 9 m. Golven är dekorerade med mosaiker. Eftersom villan, som sagt, överlevde utbrottet 79 e.Kr. är den delvis omdekorerad i senare stilar, men i några rum finns rester av målningar i pompejansk stil. Väggarna är klädda med dyrbar marmor.

Storleken, och det faktum att de romerska författarna Tacitus och Suetonius nämner att Augustus dog i närheten av Nola, har lett till att villan i Somma Vesuviana tillskrivits kejserlig ägo, och till Augustus personligen. Som vi ser i andra inlägg på neabelbukten.se, så hade kejsarfamiljen ägor i området runt Vesuvius; Neapel, Oplontis (dagens Torre Annunziata) och framför allt Capri. Två kejsare dog i området runt Vesuvius och Neapel: Augustus (i Nola) och Hadrianus (i Baia), något som visar Neapelbuktens attraktionskraft på den romerska eliten.

Man kan se att villan under sin sista period omvandlats, likt termerna i Pollena Trocchia, för att tjäna till produktion och distribution av jordbruksprodukter. Vi hittar stora lagringskärl (dolia) för vin, tecken på att villan på 200- och 300-talet omvandlades till en distributionscentral för mycket stora mängder vin – kanske var det föregångaren till dagens lokala vin, Lacryma Christi (Kristi tårar). Det skall dock tilläggas att man inte behöver skilja mellan en kejserlig villa byggd för kejsarens otium och funktioner såsom vintillverkning och distribution. Det är ett modernt koncept att strikt skilja dessa funktioner åt.

Innan villan begravdes användes den också som stenbrott till nya byggnader – ytterligare en indikation på förändringarna som skedde ekonomiskt i området under senantiken.

Lästips om Augustus villa i Somma Vesuviana

Arkeologernas arbete presenteras på bloggen villasomma.blogspot.com. Inläggets text har tidigare publicerats i vårt temanummer av Medusa.