Kategoriarkiv: Neapel

Villa Pausilypon

Att njuta sitt otium

Villans centrala delar, med en av teatrarna och delar från senare hus som fortfarande står kvar på ruinerna till vänster. Foto: Armando Mancini genom Wikimedia Commons (CC BY-SA 2.0).

Villans centrala delar, med en av teatrarna och delar från senare hus som fortfarande står kvar på ruinerna till vänster. Foto: Armando Mancini genom Wikimedia Commons (CC BY-SA 2.0).

Längs havsvägen från Neapel ut mot udden vid ön Gaiola hittar vi Casa degli Spiriti. Namnet är modernt och det vi ser vid vattenbrynet är förmodligen resterna en romersk byggnad, med terrasser och trappor framför som en gång ledde ner till stranden – idag ligger bottenvåningen i huset under vattenytan. Läs mer

De röda broarna (”I Ponti Rossi”) i Neapel

Ponti Rossi - de röda broarna - utgör resterna efter den romerska Serinoakvedukten, som försåg städerna kring Neapelbukten med färskvatten. Foto: Baku, Wikimedia Commons.

Ponti Rossi – de röda broarna – utgör resterna efter den romerska Serinoakvedukten, som försåg städerna kring Neapelbukten med färskvatten. Foto: Baku, Wikimedia Commons.

I romersk tid försågs Neapel och många andra städer utmed Neapelbukten med vatten från Serinoakvedukten. Det finns dock inte så många synliga rester av denna akvedukt. För den svenske Neapelresenären är stadsdelen Capodichino kanske mest känd för att det är här Neapels internationella flygplats finns. Men här finns också en del av Serinoakvedukten bevarad – den löper här ännu en kort sträcka ovan mark. Som ett par röda broar sträcker sig valvbågarna över en vältrafikerad gata.

I Neapels mer centrala delar löper Serinoakvedukten till stor del under mark, vilket delvis har lett till att akvedukten inte fått så stor uppmärksamhet. Men även dessa underjordiska sträckningar är ett imponerande exempel på romersk ingenjörskonst. För dagens besökare kan akveduktens underjordiska delar upplevas vid tunnelsystemet Napoli Sotterranea. Läs mer

Den grekiska stadsmuren i Neapel

Piazza Bellini

Den grekiska stadsmuren vid Piazza Bellini. Foto: Il Sistemone, Wikimedia Commons.

Den grekiska stadsmuren vid Piazza Bellini. Foto: Il Sistemone, Wikimedia Commons.

Då Neapel ännu var en grekisk stad byggdes en kraftig försvarsmur runt stadskärnan. Muren var inte mindre än 3,7 km lång och den inneslöt ett område om 72 hektar. Imponerande rester efter denna stadsmur kan man idag se vid Piazza Bellini i centrala Neapel.

Som så ofta är fallet med den här typen av omfattande konstruktioner så har arkeologer kunnat urskilja ett flertal olika byggnadsfaser för stadsmuren. De två tydligast urskiljbara placeras i 400- respektive 300-talet f.Kr. De rester av muren som man kan se vid Piazza Bellini har man kunnat datera till 300-talets andra hälft; dels på grund av byggnadstekniken och dels utifrån den keramik som hittades när muren grävdes ut, år 1954. Läs mer

Carminiello ai Mannesi-komplexet i Neapel

Carminiello ai Mannesi-komplexet inkluderar lämningarna efter en stor romersk badanläggning. Foto: Wikimedia Commons.

Carminiello ai Mannesi-komplexet. Foto: Wikimedia Commons.

Kyrkan Carminiello ai Mannesi bombades svårt under andra världskriget, och i spillrorna upptäcktes en stor romersk byggnad som flankerade en viktig nord-sydlig gata i den antika staden. Byggnaden var av stora dimensioner, den täckte ett helt kvarter och har fått namn efter kyrkan: Carminiello ai Mannesi-komplexet.

Det finns olika tolkningar av komplexet: ovanför ett privathus (domus) från första århundradet f.Kr., byggdes senare ett stort komplex, förmodligen ett hyreshus. Det var en stor tvåvåningsbyggnad med valvslagen undervåning i tegel och opus mixtum (en murteknik typisk för första och framför allt andra århundradet e.Kr.) och den inkluderade även ett badkomplex. En alternativ tolkning är att hela komplexet helt enkelt är en stor badanläggning. Oavsett tolkning, så rör vi oss i första århundradet före och efter Kristus.  Läs mer

Apollons och Artemis tempel i Neapel

Santa Maria Maggiore alla Pietrasanta

Santa Maria Maggiore alla Pietrasantas kampanil (dvs klocktorn), med återanvända antika kolonner och stenblock. Foto: Armando Mancini, Wikimedia Commons.

Santa Maria Maggiore alla Pietrasantas kampanil (dvs klocktorn), med återanvända antika kolonner och stenblock. Foto: Armando Mancini, Wikimedia Commons.

Den första kyrkan på denna plats uppfördes på 500-talet, ovanpå ett antikt tempel, förmodligen tillägnat Apollo och Artemis/Diana, som kantade vägen upp mot akropolen. Den nuvarande kyrkan restes på 1600-talet och kyrkan skadades mycket svårt i bombningar under andra världskriget.

I kryptan finns rester av den tidigkristna basilikan och fragment av mosaiker från romerska byggnader. Man har också, under kyrkan, hittat delar av Neapels akvedukt och de cisterner och uthuggningar ur berggrunden som Neapels underjord är så full av.

Det mest iögonfallande med kyrkan är den fristående kampanilen, Campanile di Pietrasanta, på piazzan framför kyrkan – byggd i tegel med mycket återanvänt antikt material (spolier), som visar på hur rikt området måste ha varit på antika lämningar när tornet restes på 1000-talet. Kampanilen är en av de äldsta i Italien. Läs mer

Akropolen i Neapel

Sant’Agnello Maggiore

Kyrkan Sant’Agnello Maggiore (även kallad Sant’Aniello a Caponapoli) är en av de äldsta kyrkorna i Neapel och ligger ett stenkast från det arkeologiska museet. Kyrkan ligger på den högsta punkten i det område som den antika staden omfattade – Neapolis akropol. Under kyrkan har man funnit lämningarna av den antika akropolen och vissa fynd kan dateras till 400-talet f.Kr. – dvs. till stadens begynnelse. Läs mer

Dioskurernas tempel i Neapel

San Paolo Maggiore

San Paolo Maggiores fasad, som ännu inkluderar två antika kolonner. Foto: Il Sistemone, Wikimedia Commons.

San Paolo Maggiores fasad, som ännu inkluderar två antika kolonner. Foto: Il Sistemone, Wikimedia Commons.

På Via Tribunali finns platsen för det stora Castor och Pollux-templet, idag kyrkan San Paolo Maggiore. Det första templet på platsen var grekiskt från 400-talet f.Kr., alltså byggt i samband med, eller strax efter, stadens Neapolis grundande. De rester av templet vi ser idag är från en ombyggnad under Augustus era (31 f.Kr.–14 e.Kr.).

Templet inkorporerades runt 800 e.Kr. i kyrkan San Paolo Maggiore, och då behölls hela den antika, korintiska fasaden, vilket vi kan se i den store arkitekten Palladios Fyra böcker om arkitektur från 1570. På 1680-talet skadade en serie jordbävningar kyrkan och endast fyra av de tidigare sex kolonnerna stod fortfarande upp – två togs bort på 1700-talet, vilket lämnar de två som står än idag. I plattformen som basilikan står på kan man se några spår av opus reticulatum: små regelbundna tuffstenar som romarna använde som beklädnad av den bärande betongkärnan i väggar och valv. Läs mer

Odeion i Neapel

Ser man på gatunätet i området, och då skall vi ha i minnet att det regelbundna grekiska gatunätet fortfarande präglar Neapels stadsbild, kan man se två områden något norr om platsen för agora/forum som är högst oregelbundna: i ett fall svänger gatorna runt som i en båge, och bredvid dessa märkliga gator finns en rad huskroppar som även de är byggda i en halvbåge. Detta är resterna av Neapels två teatrar: närmare bestämt en teater och ett odeion (dvs. en täckt teater). Senare hus har använt teatrarna som fundament – och det är orsaken till avvikelserna i den annars så regelbundna stadsplanen. Läs mer

Teatern i Neapel

Delar av teaterns auditorium finns bevarat i en innergård. Foto: City Class, Wikimedia Commons.

Delar av teaterns auditorium finns bevarat i en innergård. Foto: City Class, Wikimedia Commons.

Nära Neapels odeion finns också lämningarna efter stadens antika teater. Men det är inte lätt att särskilja det som återstår av den antika teatern från den moderna bebyggelsen. Läs mer

Macellum i Neapel

San Lorenzo Maggiore

Under kyrkan San Lorenzo Maggiore vid Piazza San Gaetano har utgrävningar visat vilka substantiella lämningar som gömmer sig i underjorden i Neapel. Den första kyrkan på platsen var en senantik basilika som revs på 1200-talet och ersattes av ett gigantiskt bygge i gotisk stil, som i sin tur byggdes om på 1600-talet. De lämningar som frilagts under utgrävningar på 1990-talet är idag öppna för allmänheten och de är minst sagt värda ett besök. Läs mer