Portus Julius

Romarrikets främsta militära hamn under 30-talet f.Kr.

Portus Julius under antiken. Illustration: Julia Habetzeder.

Portus Julius under antiken. Illustration: Julia Habetzeder.

Den militära hamnen Portus Julius anlades 38/37 f.Kr. Det var en stor anläggning som drog nytta av två sjöar: Avernosjön inåt land och Lucrinosjön närmast havet. Den stora anläggningen inkluderade många stora interventioner i landskapet: kanalen som sammanlänkade de två sjöarna Avernus och Lucernus, tunneln Grotta di Cocceio som förband Portus Julius och hamnen i Cumae, en stor pir, vågbrytare etc. Varför anlades detta jättekomplex år 38 f.Kr.?

Vi rör oss i den senrepublikanska tiden i Romarrikets historia. Under 30-talet f.Kr. var romarriket uppslitet av inbördeskrig mellan olika generaler. En av dessa generaler var Gajus Julius Caesar Octavianus (63 f.Kr.-14 e.Kr.). Mest känd är konflikten mellan Octavianus och Marcus Antonius (82-30 f.Kr.). År 31 f.Kr. hade Octavianus tillsist undanröjt alla sina motståndare. Han blev då romarrikets förste kejsare och var från och med 27 f.Kr. känd under namnet Augustus.

Men Portus Julius anlades, som sagt, tidigare – 38 f.Kr. – medans inbördeskriget fortfarande var i full gång. Octavianus hade kontrollen över den italiska halvön. Men en av hans motståndare, generalen Sextus Pompejus Magnus Pius (ca 67-35 f.Kr.), hade ett starkt fäste på Sicilien. Därifrån attackerade han bl.a. transporten av säd till Rom – som gick via handelshamnen i Pozzuoli, till Capua och därefter utmed Via Appia till Rom.

Via Appias sträckning förbi Neapelbukten. Illustration: Julia Habetzeder

Via Appias sträckning förbi Neapelbukten. Illustration: Julia Habetzeder

Portus Julius anlades alltså under inbördeskriget, som Octavianus svar på Sextus Pompejus attacker. Det var en av Octavianus anförtrodda som ansvarade för bygget: fältherren Marcus Vipsanius Agrippa (63-12 f.Kr.).

Anläggningen av Portus Julius tjänade sitt första syfte: Sextus Pompejus besegrades och avrättades utan rättegång år 35 f.Kr.

Med tanke på hamnanläggningens omfattning är det märkligt att Portus Julius togs ur bruk redan under 30-talet f.Kr. Kanske var orsaken att hamnen gjordes obrukbar till följd av bradyseism. Detta är ett fenomen som förekommer i vulkaniska områden. Det medför bland annat att marknivån kan höjas och sänkas drastiskt, något som naturligtvis kan ha förödande effekt på en hamnanläggning.

Den romerska flottan stannade dock kvar vid Neapelbukten. Augustus lät uppföra en ny hamnanläggning vid Misenum (Portus Misenus), inte långt från Portus Julius. När Portus Julius förlorat sin militära funktion ska området istället ha blivit berömt för sina ostronodlingar.

Lämningarna efter Portus Julius idag. Illustration: Julia Habetzeder.

Lämningarna efter Portus Julius idag. Illustration: Julia Habetzeder.

Sedan antiken har Bradyseism gjort att stora delar av anläggningen sjunkit. Samtidigt har Lucrinosjön blivit mycket mindre till följd av ett vulkanutbrott år 1536 e.Kr., då berget Monte Nuovo formades. Detta område har alltså ändrats drastiskt sedan antiken. De delar av Portus Julius som idag ligger under vattenytan är nu ett populärt område för dykare.


Visa Neapelbukten.se på en större karta

Lästips

I McKays sammanställning av vad de antika källorna har att berätta om det antika Campanien beskrivs Portus Julius i första hand i kapitlet om Avernosjön, i Ancient Campania 1, 7-30.

3 reaktion på “Portus Julius

  1. Pingback: Portus Misenus | Neapelbukten.se

  2. Pingback: Ancient Campania | Neapelbukten.se

  3. Pingback: Grotta di Cocceio - Neapelbukten.se

Kommentarer inaktiverade.